GotlandsMusiken

GotlandsMusiken bildades 1988 och är länsmusiken på Gotland. Organisationens uppdrag är att värna och utveckla ett rikt musikliv på hela Gotland i samarbete med andra musikgrupperingar, artister och arrangörer. 2017 gjorde GotlandsMusiken 308 framträdanden på ön och på fastlandet, varav ca. 40% av dessa för målgruppen Barn & Ungdom. Framträdanden görs såväl vid besök i förskolor som vid stora offentliga konserter. Just musik för och med barn och ungdomar är ett prioriterat arbetsområde.

GotlandsMusiken erbjuder en stor genrebredd och därmed ett stort musikutbud. Organisationen består av Visby Storband, Brassextett, Jazztrio samt Gotlands Blåsarkvintett. Förutom dessa ensembler är GotlandsMusiken huvudman för Gotlands Sinfonietta.

Samarbetet mellan GotlandsMusiken och Gotlands Tonsättarskola har pågått ända sedan skolan startade, 1995.

GotlandsMusiken har tre olika ensembler:

Brassextett:
Erik Skagerfält, tuba.
Magnus Fahlén, euphonium och trumpet.
Mats Hoffman, trumpet.
Magnus Appleholm, trumpet.
Anna Hederstedt, horn.
Lennart Löfgren, trombon och bastrombon.

Blåsarkvintett:
Jacob Maczynski, horn.
Alice Quayle, fagott.
Magnus Dungner, klarinett.
Gabriela Dogaru, oboe.
Lars Linna, flöjt.

Jazztrio:
Oskar Lindström, piano.
Nils Ossman, kontrabas.
Marcus Grufstedt, slagverk.


https://gotlandsmusiken.se/


Kommentar från tonsättarskolan:

GotlandsMusiken är Tonsättarskolans äldsta samarbetspartner. Samarbetet inleddes redan när skolan startades 1995, och sedan dess har GotlandsMusikens olika ensembler uruppfört ca 425 verk komponerade av studerande på Gotlands Tonsättarskola. Det måste vara något av ett rekord! 


Förhållandet mellan GotlandsMusiken och Tonsättarskolan är symbiotiskt, vi har genom åren lärt oss och utvecklats tillsammans. För oss tonsättare är det viktigt att förstå musikernas arbete. Alla musiker har sina egna utmaningar och förutsättningar. En del är lätt att begripa. Musiker vill exempelvis andas, och därför kan vi inte skriva för långa toner eller fraser utan paus. Det kan också vara svårt att spela en jättehög ton svagt i många instrument. Annat känns mer diffust och gåtfullt till en början. Vad tusan är insvängningstid? Vad menas med intonation? Och vad betyder det att ett instrument har en registerskarv? Och varför är det så svårt att läsa tonen gess efter ett d och ett a?

I samarbetet med musiker förstår vi också att en ensemble är en musikalisk organism som när det fungerar som allra bäst andas och fraserar som en kropp. Vi lär oss vad kammarmusikaliskt musicerande innebär och vi får en känsla för utsattheten hos en solist. Dessa lärdomar är färdigheter som byggs upp under lång tid och som endast kan fås genom samarbetet med musiker.

För musikerna är det å andra sidan lika utvecklande att samarbeta med nu levande tonsättare. Nya klanger och utmanande rytmer. Instrumentens roller i musiken förändras. Notationen ser annorlunda ut, nya tecken tillkommer och tidsparametern beskrivs på ett nytt sätt. Musikerna måste också navigera och lyssna på sätt som de är ovana vid och mötet med en konstnärlig idé som står bortom praktik kan vara omdanande och musikaliskt pånyttfödande.

I år firar Gotlands Tonsättarskola 25 år. Vi hade aldrig uppnått denna höga ålder utan GotlandsMusiken.